Ur arkivet: Ett kvinnoliv mellan Järvsö och Amerika
Malin Jansson 
Först publicerad 15 september 2018. Bearbetad för Helsingia 2026.
Träsnidaren Lars From känner många till i Järvsö. Att han var min farmors mammas morbror visste inte jag när jag började nysta i släkten. Ännu mindre visste jag att han hade en syster vars livsöde skulle väcka så många frågor hos mig. Det här är berättelsen om hans syster, Anna Elisabeth Jonsdotter, och om ett liv som kom att formas av fattigdom, flyttningar, ensamhet och till sist utvandring.
Anna Elisabeth Jonsdotter föddes den 14 mars 1855. I födelse- och doplängden anges Färila som födelseort, samtidigt som föräldrarna uppges höra hemma i Ulvsta i Järvsö socken. Det tyder på att familjen vistades i Färila just då, men att deras hemvist egentligen fanns på annat håll. Året före hennes födelse hade föräldrarna, Jonas Eriksson och Anna Katarina Jonsdotter, flyttat samman, och under de följande åren fortsatte familjen att flytta.
Tillvaron verkar ha varit otrygg. I kyrkböckerna beskrivs föräldrarna som fattiga, och längre fram som personer utan stadig hemvist. De hörde till socknen men saknade fast bostad och trygg försörjning. Sådana familjer kunde få flytta mellan gårdar eller bli beroende av socknens understöd. Enligt berättelser ska familjen under en period ha bott i den så kallade kul-stugan i Åsbo, ett litet torp på åsen i byn.
När Anna blivit vuxen fick hennes liv en annan riktning. Den 11 januari 1877 födde hon en dotter utom äktenskap. Året därpå flyttade hon med barnet till Ovanåker, där hon i augusti 1878 gifte sig med torparen Per Olsson Åberg. De bosatte sig i Knåda, först på ett torp under ett hemman och senare på ett annat.
Men äktenskapet blev inte varaktigt. År 1881 föddes sonen Jonas Erik, också han utom äktenskap. I kyrkbokens anteckningar går det att ana att detta fick allvarliga följder. Makarna gick skilda vägar, och äktenskapsskillnaden var klar 1882. Redan samma år emigrerade maken till Nordamerika. Anna blev kvar.
År 1883 återvände hon med sina barn till Järvsö och flyttade åter in hos sina föräldrar i Åsbo. Också här finns spår i kyrkböckerna av hur hennes liv bedömdes och noterades av andra. Formuleringarna är korta, men de säger mycket om tidens syn på kvinnor, sexualitet och social ställning. Hon levde som ensamstående mor med två barn, i en tid då det var förenat med både utsatthet och skam.
Det är lätt att läsa de gamla anteckningarna som om de vore hela sanningen om en människa. Men det är de inte. De visar hur myndigheter och kyrka såg på hennes liv, inte nödvändigtvis hur hon själv såg på det. Bakom formuleringarna i kyrkboken fanns en levande människa, som försökte klara sig under svåra omständigheter.
År 1889 födde Anna ytterligare en dotter, Katarina Elisabeth, som dog redan efter en månad. Den förlusten måste ha varit tung. Några år senare sker ännu en förändring. Den 26 oktober 1897 förs Anna och hennes två barn över till obefintlighetsboken i Järvsö, och där noteras att hon vistas i Nordamerika.
Det är här berättelsen öppnar sig mot något nytt. Enligt amerikanska källor emigrerade Anna redan 1889, men de svenska uppgifterna tyder på att hennes närvaro i Nordamerika noteras senare. Oavsett exakt när hon reste visar materialet att hennes liv inte stannade i Åsbo eller Järvsö. Hon lämnade Sverige och påbörjade ett nytt kapitel på andra sidan Atlanten.
Det är just detta som gör hennes berättelse så gripande. I de svenska källorna framträder hon som fattig, utsatt och omgiven av anteckningar om brott mot tidens normer. Men längre fram, i Nordamerika, tycks bilden ha blivit en annan. Där finns början till ett nytt liv, och kanske också till ett nytt sätt att bli sedd.
Det här är därför inte bara berättelsen om en kvinna i gången tid. Det är också berättelsen om hur samma människa kan bära olika liv och olika rykten beroende på var hon befinner sig — och vem som håller i pennan.
Källor
Färila (X) C:3, Födelse- och dopbok 1779-1861, sid 465a. NAD: SE/HLA/1010041.
Järvsö (X) AI:25a, Husförhörslängd 1886-1895, p 460. NAD:
Ovanåker (X) AI:21b, Husförhörslängd 1881-1885, sid 177. NAD: SE/HLA/1010152.
Ovanåker C:5, Födelse- och dopbok 1875-1889. NAD: SE/HLA/1010152.
Ovanåker (X) EI:3, Lysnings- och vigselbok 1862-1894. NAD: SE/HLA/1010152.
Reuterswärd, Elisabeth (2016) Fader okänd: Sveriges släktforskarförbunds handböcker 2. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund.
Rydén, Reine (2007) Landsarkivets vägledning till fader okänd. Hämtad 30 november, 2018, från http://webbutik.riksarkivet.se/shop/25093/art72/20254772-147eab-ula_fader_okand.pdf.
Rötter (2006) Hur hitta föräldrar till ”oäkta” barn. Tillgänglig: https://www.genealogi.se/component/content/article/142-rotterarkivet/artiklar-som-boerjar-pa-h/975-hur-hitta-foraldrar-till-oakta-barn. [Hämtad: 181130]
Sköld, Johanna (2017) Oäkta barn: Födda utanför äktenskapet. I: Släkthistoria 9/2017. Tillgänglig:
https://slakthistoria.se/artiklar/oakta-barn-fodda-utanfor-aktenskapet [Hämtad: 2018-11-30]
Kategorier: : Släktberättelser, Ur arkivet