Ur arkivet: Emil Spring och åren vid linspinneriet
Malin Jansson 
Först publicerad 27 januari 2018. Bearbetad för Helsingia 2026.
Det här inlägget är en del av min pågående berättelse om människorna i släkten och de miljöer som formade deras liv. För mig är Emil Spring en av de personer vars historia bär både vardag, arbete och hembygd i sig – och också minnen som ligger mig nära.
Emil Leonard Spring föddes i Järvsö den 12 december 1918. Hans föräldrar var Karin Ingeborg Nordell och Johan Edvard Spring. Vid tiden för hans födelse levde modern fortfarande i sitt föräldrahem i Ede 8 i Järvsö, medan fadern var skriven i Tegeltjär i Ljusdal. I kyrkböckerna finns också noterat att Johan erkände faderskapet, eftersom föräldrarna ännu inte var gifta när Emil föddes.
När Emil var liten förändrades familjens livssituation. Modern flyttade till linspinneriet i Lund, Forsa socken, och kort därefter följde även fadern. Emil blev först kvar hos sina morföräldrar i Järvsö, men enligt kyrkböckerna flyttade han senare till sin mor. Med åren växte familjen, och Emil fick flera syskon.
Att växa upp i anslutning till ett linspinneri är kanske inte den miljö man först tänker på när man föreställer sig ett barns uppväxt. Samtidigt var det en plats präglad av arbete, försörjning och vardag, och därmed en del av många människors verklighet. Fotografierna från platsen ger en särskild närhet till den miljö som omgav familjen under dessa år.
Senare i livet återvände Emil till Järvsö. I samband med föräldrarnas skilsmässa flyttade han tillbaka till sina morföräldrar i Ede 8 och började försörja sig som jordbruksarbetare. Det blev också början på ett nytt skede i hans liv.
Enligt kyrkböckerna är det tydligt att Emil under sina tidiga år hörde till miljön kring linspinneriet i Forsa. Det finns också muntliga uppgifter som antyder att hans uppväxt under vissa perioder kan ha sett annorlunda ut, men det har jag ännu inte kunnat bekräfta. För mig är det viktigt att låta både källorna och osäkerheten få finnas med när berättelsen tar form.
Som ung var Emil också engagerad i fackliga och politiska sammanhang. Han syns på fotografier från Svenska byggnadsträarbetareförbundet i Järvsö, och kom senare att delta i kommunalpolitiken i Järvsö landskommun. Det ger en bild av en man som inte bara arbetade, utan också tog plats i det sammanhang han levde i.
För mig är berättelsen om Emil inte bara en berättelse om en enskild människa, utan också om rörelsen mellan olika miljöer — mellan barndomens platser, arbetets villkor och den hembygd han senare kom att leva sitt vuxna liv i.
Källor
Björklund, Börje (1973). Järvsö förr och nu: Ur en kommuns historia. Järvsö: Järvsö kommunhistoria.
Forsa (X), AII:3c, Församlingsboken 1917-1928, mp 866, 867, 888, 889. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X), AII:4b, Församlingsboken 1928-1937, mp 600. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X) B:2, In- och utflyttningslängd 1895-1924, mp 166. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X), B:3, Utflyttningslängd 1916-1944, mp 145. NAD: SE/HLA/1010037.
Kategorier: : Släktberättelser, Ur arkivet